SNIPPAN GENOM LIVET

Här har vi samlat information om de olika faserna en kvinna upplever genom livet, med ett särskilt fokus på hur kroppens utseende och funktion kan förändras under dessa stadier. Målet med denna sida är att upplysa kvinnor, genom att ge information och öka förståelsen för de naturliga processer som sker i kroppen, och främst i underlivet, under olika perioder genom kvinnans liv.

Vanligtvis presenteras kvinnans underliv genom illustrerade bilder. Nedan kan ni se en tecknad bild på kvinnans underliv och dess olika delar.

Image

Istället för tecknade bilder väljer vi att visa riktiga bilder på vulvor eftersom alla ser olika ut och en illustrerad bild aldrig kan representera det.

    KVINNANS UNDERLIV

    Utseende

    Någon gång mellan 8-14 år kommer de flesta flickor in i puberteten. Den startar olika, utvecklingen sker i olika takt och kan ta olika lång tid. Puberten sätts igång av hormoner. De kvinnliga könshormonerna är östrogen och progesteron. De produceras främst i äggstockarna. Underlivet förändras under puberteten, både storleken och färgen. I början av puberteten växer och utvecklas könsorganen.

    Under puberteten ökar östrogennivåerna, vilket orsakar tydliga fysiska förändringar:

    • Pigmentering: Blygdläpparna och klitorishuvan blir oftast mörkare i färgen på grund av ökad pigmentering.
    • Växt: De inre och yttre blygdläpparna blir större och kraftigare. Inre blygdläppar kan växa så att de syns utanför de yttre.
    • Könshår: Behåring på venusberget och på de yttre blygdläpparna.
    • Slemhinnor: Slemhinnorna blir tjockare och mer elastiska, och slidans egen fuktighet (flytningar) ökar för att hålla området rent.
    • Talgkörtlarna producerar talg, som hamnar i vecken mellan blygdläpparna och kallas smegma.
    • Man börjar få flytningar. Flytningarnas uppgift är att hålla slemhinnorna fuktiga och de håller slidan ren och skyddar mot infektioner.
    • Det är nu som man får sin första mens. Den styrs av de kvinnliga könshormonerna. Mensen är ofta oregelbunden i början och kan skifta i mängd och färg.

    Har du frågor och tankar omkring pubertet, mens, mensskydd eller preventivmedel, så prata med en vuxen eller kontakta UMO (ungdomsmottagningen) eller skolsköterskan.

    Slemhinnor

    Den normala bakterierfloran i vaginans slemhinnor inkluderar laktobaciller, eller mjölksyrabakterier. Det är den dominerande bakteriegruppen i en frisk kvinnas slemhinnor i vagina och vulva. Mjölksyrabakterier producerar mjölksyra, vilket sänker pH-nivån i intimområdet till en sur nivå. Sammanställningen av mikrobiotan i slemhinnorna förändras genom en kvinnas liv. Detta påverkas av faktorer som kroppens östrogennivåer och mängden glykogen som utsöndras av slemhinnornas celler, vilket fungerar som näring för bakterierna.

    vagina in puberty
    Vagina - Pubertet
    Vagina - Pubertet

    FERTILITET

    Utseende

    Det pratas mycket om hur vi ser ut, och tyvärr kan det också påverka hur kvinnor ser på sina intima delar. När vi kollar på bilder på nätet eller följer vissa skönhetsideal, så får vi en snedvriden bild av hur en vanlig vulva ser ut. Många kvinnor väljer att raka bort hår, så att de yttre könsorganen, eller vulvan, blir mer synliga. Men i verkligheten ser vulvor väldigt olika ut, och det finns inga regler för hur stora de ska vara, eller hur de ska se ut i färg eller form.

    En kvinna är fertil, dvs könsmogen, från sin första ägglossning. Det betyder att man kan bli gravid och få barn. Den kvinnliga fertilitetscykeln, även kallad menstruationscykeln, består av olika faser som påverkar både kroppens inre funktioner och yttre utseende. En normal menscykel varierar mellan 21-35 dagar. I genomsnitt är den 28 dagar som i vårt exempel.

    Follikelfasen

    dag 1-14, pågår från mens till ägglossning.

    Under mensen stöts livmoderslemhinnan ut, vilket orsakar blödning. Hormonnivåerna (östrogen och progesteron) är som lägst vilket kan resultera i minskad energi och trötthet.

    • Flytningar är sällsynta eftersom att de ersätts av blödning.
    • Slemhinnor kan kännas torrare när blödningen upphört och man kan ha några dagar med lite eller inga flytningar.

    De låga hormonnivåerna triggar igång en ökning av östrogen, som då ökar kraftigt och förbereder kroppen för ägglossning. I äggstockarna mognar ett ägg och livmoderslemhinnan börjar byggas upp igen. Det är inte ovanligt att känna sig extra pigg och glad med ökad sexlust p.g.a ökat östrogen.

    • Flytningar ökar och blir vitaktiga, grumliga eller krämiga.

    Vid ägglossning, ca dag 14, är östrogenet på topp. Fertiliteten är som högst. Ägglossning sker en gång per menscykel.

    • Flytningarna blir genomskinliga och elastiska.
    • Slemhinnorna kan kännas svullna och känsliga.

    Lutealfasen

    (dag 17–28) – "PMS- och svullnadsfasen"


    Om ingen befruktning sker, sjunker hormonerna och mensen startar igen. 
    Sjunkande östrogen och högt progesteron kan ge PMS-symptom som trötthet, humörsvängningar, huvudvärk, nedstämdhet, ökad aptit och mindre energi.

    • Flytningarna kan bli tjockare och klistriga och minska i mängd.
    • Vaginan får en torrare miljö och man kan få minskad sexlust.

    Slemhinnor

    När en tjej kommer in i puberteten börjar hennes kropp producera hormoner som sätter igång menstruationen. Det gör att slemhinnorna i det intima området får mer glykogen, och den viktigaste typen av bakterier där är laktobaciller. De här bakterierna producerar mjölksyra som sänker pH-nivån i slemhinnorna, vilket är bra för att hålla dem friska.

    Under den fertila perioden i livet har kroppen högre nivåer av östrogen och glykogen, och pH-nivån är låg. Slemhinnorna är tjockare då, och laktobacillerna tillsammans med glykogen hjälper till att skydda dem.

    Mikrobiotan i slemhinnorna påverkas av hormonförändringar under menstruationscykeln. När hormonerna svänger, plus andra faktorer utifrån, kan balansen mellan bakterierna i det intima området rubbas. Det kan leda till att laktobacillerna minskar och ogynnsamma bakterier ökar. Denna obalans kallas dysbios.

    Vagina - Fertilitet
    Vagina - Fertilitet
    Vagina - Fertilitet

    GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING

    Utseende

    Graviditetshormonerna och den växande livmodern kan orsaka tillfälliga förändringar i de yttre könsorganen. Dessa inkluderar svullnad av underlivet, färgförändringar och åderbråck.

    Färgen på pubisområdet och blygdläpparna kan ibland se annorlunda ut efter graviditeten och hormoner kan orsaka tillfälligt mörkare hud.

    Efter vaginal förlossning kan de yttre och inre blygdläpparna se något olika ut. Sträckningen av vävnaderna kan göra dem mer framträdande eller asymmetriska. Färgen på vulvan och blygdläpparna kan ibland se annorlunda ut efter graviditet. Hormoner kan leda till att huden blir mörkare (ett fenomen som kallas hyperpigmentering). De flesta får små sår i underlivet efter en förlossning. Såren kallas för bristningar. Det är olika hur stor bristning man får. Bristningen sys ihop direkt efter förlossningen. En tid efter förlossningen kan bristningen göra ont och underlivet kan kännas svullet. Sök vård om dina besvär inte går över. Kroppen fortsätter att läka under lång tid efter förlossningen.

    Slemhinnor

    De olika stadierna av graviditeten formar den bakteriella floran i slemhinnorna i underlivet. Under graviditeten är kroppens östrogennivåer höga, vilket leder till en ökning av antalet laktobaciller. Efter graviditeten påverkar minskningen av östrogennivåerna mängden glykogen och laktobaciller, och slemhinnorna känns ofta torra.

    Vagina - Graviditet
    Vagina - Graviditet
    Vagina - Graviditet

    KLIMAKTERIET OCH MENOPAUS

    Klimakteriet beskriver tiden kring den sista mensstruationen. När den startat, är individuellt. Symtomen varierar mellan kvinnor, men man brukar säga att det kan pågå i ca 10 år från första tecknet på minskad hormonproduktion till tiden efter sista menstruationen. I klimakteriet sjunker östrogen och gulkroppshormon (progesteron) och kroppen ställer om.

    Utseende

    När östrogennivåerna sjunker i klimakteriet sker förändringar:

    • Tunnare vävnad: Slemhinnorna i slidan blir tunnare, torrare och mindre elastiska.
    • Huden i det intima området kan bli tunnare och mer känslig när kroppen producerar mindre kollagen och elastin, som är byggstenarna för fast och elastisk hud.
    • Krympning: Blygdläpparna (särskilt de inre) blir tunnare, kortare och förlorar fettvävnad, vilket kan göra att de yttre blygdläpparna täcker mindre av underlivet.
    • Färgförändring: Slemhinnorna kan bli blekare eller mörkare.
    • Könshår: Könshåret blir glesare.
       

    Slemhinnor

    Under menopausen börjar mängden östrogen i en kvinnas kropp att minska. Produktionen av glykogen i det intima området minskar i takt med att östrogennivåerna sjunker, och slemhinnorna blir ofta torra. Som en följd minskar också antalet laktobaciller och pH-nivån stiger.

    Är du osäker på om du kommit in i klimakteriet? Läs gärna mer på mittklimakterie.se för mer info och självtest.

    Vagina - Klimakteriet
    Vagina - Klimakteriet
    Vagina - Klimakteriet