Menscykeln och ägglossning

Menstruationscykeln är den process som upprepas regelbundet i kroppen från den första menstruationen till menopausen (ta reda på mer om klimakteriet och menopausen här). Menstruationscykeln startar på den första menstruationsdagen och pågår till dagen före nästa menstruationsblödning. Den genomsnittliga menstruationscykeln varar i 28 dagar men hos de flesta kvinnor är cykeln inte så regelbunden. Menstruationscykeln kan variera mellan 23-32 dagar.

När puberteten inträder (mellan 10 och 16 års ålder hos de flesta kvinnorna) börjar kroppen producera varierande mängder av olika hormoner som framkallar särskilda förändringar i kroppen. Under menstruationscykeln ökar produktionen av det kvinnliga könshormonet östrogen och äggstockarna börjar utveckla ett ägg. I varje cykel börjar upp till 20 folliklar utvecklas men bara en eller ibland två mognar till färdiga ägg som är redo att bli befruktade. När ägget har lossnat (den process som kallas ägglossning) förs det ned till livmodern genom äggledarna – de två rör som förbinder äggstockarna med livmodern. Samtidigt blir slemhinnorna i livmodern (eller uterus) tjockare därför att kroppen förbereder sig på en graviditet.

Om ett ägg och en spermie möts, kan ägget befruktas med en graviditet som följd. Obefruktade ägg överlever bara ungefär 24 timmar efter ägglossningen. Därefter stöts slemhinnan i livmodern bort, blandas med blod och lämnar kroppen via slidan – menstruationen har kommit igång.

Menstruationen

Menstruationen kan pågå i mellan 1-8 dagar men den genomsnittliga längden är 4-5 dagar. Normalt förlorar man cirka 80 ml blod under en menstruation – ungefär 16 teskedar. Olika preventivmedel kan göra menstruationen lättare och kortvarigare än normalt. Det beror på att till exempel p-piller kan hindra äggstockarna från att släppa ifrån sig ett ägg och bidra till att göra slemhinnan i livmodern tunnare.

Menstruationssmärtor (dysmenorré)

De flesta kvinnor har menstruationssmärtor någon gång i livet. Menstruationssmärtor kommer vanligen i början av menstruationen och varar i 2–3 dagar. Man kan ha kramper i magen och en molande smärta i ryggen och låren.

Menstruationssmärtor beror på att livmodern drar ihop sig för att stöta bort slemhinnan.

Enkla livsstilsförändringar kan bidra till att lindra menstruationssmärtor. Att hålla sig frisk och i form under hela menstruationscykeln kan göra stor skillnad. . Du kan pröva med lite försiktig motion eftersom det kan bidra till att lindra smärtor och stress. Alternativt kan du pröva med avslappningstekniker som massage, akupunktur, meditation och yoga. Värme bidrar till att lindra alla slags besvär så pröva med ett varmt bad eller en varm dusch eller len varm vetekudde/ värmedyna på smärtande områden.

Det finns många olika receptfria läkemedel som är särskilt avsedda för menstruationssmärtor.

När ska du söka läkare?

Mensproblem är en mycket vanlig orsak till att kvinnor söker läkare – under ett givet år söker en av tjugo kvinnor läkare för menstruationsrelaterade problem. Om du märker något ovanligt (för dig) i din cykel eller du märker att du får blödningar mellan menstruationer, ska du boka tid hos läkare. Det brukar inte finnas anledning till oro men det är alltid bäst att försäkra sig om att allt är som det ska vara.

Om du har mycket kraftiga och smärtsamma menstruationer bör du prata med en läkare. I vissa fall kan läkaren föreslå att du provar med P-piller eller prostaglandinhämmande medicin till exempel acetylsalicylsyra eller ibuprofen .

Graviditet

Du är som mest fertil under fem dagar före och ett par dagar efter ägglossningen men tidsramen kan vara svår att bestämma och kan variera från kvinna till kvinna. Om du försöker att bli gravid är det bäst att ha samlag minst varannan dag. Spermier kan leva i upp till sju dagar och regelbundna samlag innebär att det är troligare att det finns spermier tillgängliga vid ägglossningen.

Top